Rastlöshet – Vad det är och hur vi kan använda det till vår fördel

Rastlöshet och tristess är båda tecken på en obalans i kroppen. Det är känslor som kan leda till problem med missbruk och andra dåliga vanor, och därför bör vi lära oss att hantera dem och förstå vad de grundar sig i.

För mig har känslan av både rastlöshet och tristess varit återkommande. Jag har kunnat känna mig låst inuti mig själv och haft ett enormt sug av att byta sinnestillstånd. Att få någonting att hända. Någonting som kunde få mig att smita iväg ifrån min allt för bekanta sfär av tankar och känslor.

Men att smita ifrån sina känslor är ingen hållbar utväg. Allt som vi försöker smita ifrån hittar sin väg tillbaka. Framförallt känslor. <meta name=”twitter:card” content=”summary”></meta>

Enkla lösningar som att dämpa rastlösheten med något glas vin hjälper en inte, framförallt inte långsiktigt. I alla fall hjälpte det inte mig. Först när jag ärligt försökt gå till botten med vad jag känner har knutarna låsts upp.

Men innan vi tittar på lösningar bör vi förstå begreppen rastlöshet och tristess. De liknar varandra, men skiljer sig också åt.

Tristess – två sidor av samma mynt

Tristess är ofta förknippat med avsaknaden av stimulans. Det är tillståndet där vi inte känner oss motiverade, inspirerade eller meningsfulla. Långvarig tristess kan göra att man känner sig ensam och i vissa fall leda till depression.

Alla har vi någon gång upplevt tristess och känt oss uttråkade, men det finns vissa personer som är mer benägna att drabbas än andra. Studier urskiljer två personlighetstyper:

 Äventyrslystna

Söker du hela tiden efter spänning? Efter äventyr? Ja, då löper du större risk att bli uttråkad än andra. Människor som har större behov av spänning i sitt liv än gemene man, och som inte tillfredsställs av vardagliga äventyr, riskerar att fortare blir uttråkade.

Dessa personer behöver större utmaningar och upplevelser för att känna sig levande. Lösningen ligger i att skapa en stimulerande vardag som utvecklar en, och som inte är för monoton, samtidigt som man också behöver tänka på att hitta ett inre lugn.

Högkänsliga

Om du är en högkänslig person är du mer mottaglig för positiva känslor, men också för negativa. Detta gör att du kan ha svårare att ta risker och kliva ur din bekvämlighetszon, vilket kan leda till tristess och långtråkighet.

Att vara högkänslig har många fördelar, men det finns även nackdelar om man inte lär sig hantera sin läggning. Du behöver förstå att riskerna oftast inte är så stora som du tror, och att du med jämna mellanrum behöver kliva utanför din trygghetszon. Du får helt enkelt inte låta känslorna begränsa ditt liv.

Tristess kan såklart även upplevas om du har en helt annan personlighetstyp. För mig har det grundats i inre oroligheter, och att inte riktigt ha haft en meningsfull tillvaro. Men mer om det lite senare.

Fyra typer av tristess

Den norske filosofen och författaren Lars Svendsen känner väl till hur det är att vara uttråkad. Enligt honom är det ett modernt privilegium att vara uttråkad. I sin bok A philosophy of Boredom går han igenom fyra olika typer av tristess:

Mättnadstristess: När vi utför enkla, enformiga och oinspirerande uppgifter. Uppgifter som vi gjort väldigt många gånger, och som vi inte finner större glädje i att utföra.

Situationell tristess: Uppstår när vi väntar på något, till exempel på bussen eller på en flygplats. Kan även upplevas när man lyssnar på en ointressant föreläsning, eller ser en film som man egentligen inte vill se.

Existentiell tristess: En tristess där man känner ett stort inre tomrum och där tillvaron saknar meningslöshet. Livet tycks inte ha någon betydelse och man har själv svårt att påverka sin situation. En tristess som kan vara väldigt svår att bota.

Kreativ tristess: Upplevs när vi tvingas göra något nytt. Uppgifter som skulle kunna vara stimulerande blir tråkiga när de inte är självvalda.  Till exempel olika typer av skolarbeten kan upplevas som tråkiga bara för att vi inte valt att vi tilldelats uppgifterna av någon annan.

Jag har främst haft svårigheter med den existentiella tristessen. Men jag har också upplevt de andra typerna. Det är inga lätta dilemman att lösa, men ju mer vi försöker förstå oss på våra känslor, desto större möjligheter har vi att komma över problemen.

Ibland kan tristess refereras till som rastlöshet. Och även om man kan lätt tro att det är en synonym för samma fenomen, så har rastlöshet en annorlunda innebörd.

Rastlöshet

Det som kännetecknar rastlösheten är den fysiska agitationen. Den gör att ens kropp blir orolig och man känner stort behov av att fysiskt aktivera sig. Det kan upplevas som att tusentals myror kryper runt innanför ens hud och man får väldigt svårt att sitta still.

Långvarig rastlöshet kan gå över i vad som inom psykologin kallas för psykomotorisk agitation. Ett tillstånd där man utför meningslösa och ibland ofrivilliga rörelser som baseras på psykisk orolighet, och anspänning. Till exempel nagelbitande, vandra runt i rummet eller att städa och ommöblera trots behovet inte finns.

Rastlöshet är alltså en form tristess eller psykisk ängslighet som spridit sig vidare i kroppen. Men rastlöshet kan också orsakas av att man är fysiskt understimulerad. Aktiverar man inte kroppen tillräckligt mycket är det lätt att man blir rastlös då kroppen behöver stimuleras regelbundet.

Avslutningsvis, vad finns det för botemedel emot tristessen och rastlösheten? Vad kan vi göra? Och vad bör undvikas?

Lösningar

Till att börja med bör vi inte försöka stilla tristessen med distraktioner så som tv-tittande, internet-surfande eller alkoholkonsumtion. Dessa tillvägagångssätt gör bara att man undviker problemen. En form av verklighetsflykt som bara begränsar ens potential till att bli en bättre och mognare människa.

Så vad kan man göra då? Jo, jag har hittat några strategier som hjälpt mig adressera problemen på riktigt.

Konfrontera dig själv och ditt inre

Många gånger kan tristess grunda sig i att vi inte är tillfreds med oss själva. Vi har något som gnager inom oss och något som gör att vi inte kan känna oss till ro. Detta kan vara alltifrån obearbetade minnen och känslor, till rädsla för den man egentligen är.

Att sätta sig ner och försöka lyssna till sitt inre är väldigt svårt, och kan vara skrämmande. Många är rädda för vad det här skulle innebära. Men ibland är vi bara rädda för vad vi tror gömmer sig inom oss, inte över vad som egentligen finns där. Och om man inte tar reda på det blir rädslorna bara ännu större.

Så ta dig tid och meditera, fundera och känn efter vad som finns inom dig. Vilka känslor kommer upp? Vad är det du känner? Och varför tror du dessa känslor finns? Genom att konfrontera sig själv minskar risken för tristess, du hittar en hållbarare lugn och blir ett med dig själv på ett sätt som gör att du inte längre är orolig för att få tråkigt.

Använda tristessen som drivkraft.

Ibland kan tristessen vara perfekt som drivkraft och som motivation. Det kan vara ett tecken på att vi latar oss och inte gör vad vi borde. Ett tecken på att det finns energi inom oss som väntar på att bli frisläppt.

Studier visar att vår hjärna är mer aktiv när vi är uttråkade https://this.deakin.edu.au/self-improvement/what-does-boredom-do-to-your-brain. Detta är väldigt intressant då det tyder på att det finns resurser att ta till vara på de stunder vi fylls av tristess. Hjärnan är mer mottaglig och öppen för inspiration när vi är uttråkade helt enkelt.

Och därför kan det vara ett ypperligt tillfälle att utveckla idéer och tankar när vi känner oss uttråkade. Gå ut på en promenad eller tvinga dig till att skriva när du drabbats av tristess. Vem vet, du kanske lyckas göra tristessen till din kreativa vän?

Utvärdera ditt liv och din vardag

Återkommande tristess kan ibland grunda sig att vår vardag inte ser ut som vi skulle vilja. Det kan vara ett jobb som inte är utmanande, en relation som inte längre fungerar eller en livssituation som orsakar inre oro.

Många människor funderar inte ens över ifall de trivs med sina livsval, eller saknar vetskap om att de faktiskt kan förändra sina liv. Vår hjärna är flexibel och påverkas direkt av miljön vi utsätter den för. Vår vardag är därför en huvudkomponent i hur vi mår.

Jag brukar därför regelbundet fundera över mitt liv och hur de olika delarna ser ut (relationer, jobb och själsligt utforskande). Är jag nöjd med alla delar. Hur vill jag forma min framtid? Om jag känner någon oro, vad kan den grundas i?

Överstimulerad eller understimulerad?

Tristess kan paradoxalt nog orsakas av både överstimulation och understimulation. Beroende på hur vi lever våra liv kan vår rastlöshet vara grundad att vi antingen överstimulerar oss själva, eller är allt för understimulerade.

Samhället vi lever i gör oss många gånger överstimulerade. Vi förväntas ständigt vara uppkopplade och alltid fokusera på någonting. Teknologin spelar stor roll här. Och därför är det viktigt att släppa på allt och bara vara. Stäng av telefonen och datorn en kväll, och tänk inte på något annat än att bara njuta för stunden.

Å andra kan vi bli uttråkad om vi är understimulerade. Vissa människor aktiverar sig fysiskt alldeles för lite och känslan av tristess kan grunda sig i det. För att må bra är träning och motion oundvikliga komponenter (länka till min artikel om träning). Våra kroppar är gjorda för att aktiveras, och det är därför viktigt att försöka ha en vardag där man regelbundet rör på sig. Tristessen kan många gånger försvinna bara vi tränar ett par gånger i veckan.

Tristess och rastlöshet är något vi alla drabbas av med jämna mellanrum. Det viktiga är hur vi väljer att reagera på dessa känslor och vad vi gör åt dem. Vilken typ har tristess har du upplevt? Hur hanterar du den? Och vad tänker kring fenomenet överlag?

Kommentera gärna så fortsätter vi diskussionen!

Be First to Comment

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fjorton − 6 =