Regelbunden träning är bland det bästa vi kan göra för vår kropp och själ. Ändå tampas många med att komma till skott. Jag har därför försökt förstå de oerhörda fördelarna med motion ur ett nytt perspektiv.
Att motionera och få livspusslet att gå ihop kan vara svårt. Åtaganden som karriär, familj, och socialt umgänge gör att tiden blir knapp. Men många gånger kan utebliven träning bero på missuppfattningar och fördomar om vad träning innebär. <meta name=”twitter:card” content=”summary”></meta>
Tack vare vetenskapliga studier kan vi studera bristerna hos några vanliga ursäkter, och istället förstå motion som ett verktyg för att få livspusslet att gå ihop. Ett hjälpmedel som höjer kvalitén på ens vardag. Och något som kan stärka ens mentala hälsa. Men först ska vi titta på vilka risker som finns med att inte träna.
Vår tids stora hälsorisk
Genom historien har människan alltid rört på sig, mycket mer än vad gemene man gör idag. Brist på föda, livshotande faror, och jakt efter bördigare mark gjorde att vi ständigt befann oss i rörelse. Idag ser samhället annorlunda ut och vi tvingas inte till att röra på oss för att överleva.
Det största hotet som många ställs inför är istället den stillasittande vardagen. Få arbeten kräver fysisk ansträngning och många människor spenderar sin vardag sittandes. En sådan vardag är den mänskliga kroppen inte skapad för. Forskning visar att en stationär livsstil kan leda till:
- Cancer
- Diabetes
- Rygg- och nackproblem
- Depression
- Minskad sexlust och obalanserat känsloliv
- Försämrat minne
- Försvagat immunsystem och övervikt
En lista som skulle få vem som helst att tappa livslågan. Men trots dessa risker är det inte lätt att stå emot latheten och alla de ursäkter ens hjärna kommer på till varför man inte behöver motionera. Vi ska därför undersöka några av dessa ursäkter för att förstå hur vetenskapligt vilseledande de är.
De vanligaste undanflykterna till att inte träna
Många människor som inte motionerar tror sig veta att det egentligen är bra för kroppen, men de har andra förklaringar till varför de ändå avstår. Jag skriver tror sig veta eftersom det kring definitionen av kunskap finns en tvist.
Aristoteles menade på att det fanns olika nyanser av kunskap. En person som inte agerar efter vad den säger sig veta har en annan typ av kunskap, än en person som agerar efter sin kunskap.
”It is clear that we must pronounce the unrestrained to ”have knowledge” only in the same way as men who are asleep or mad or drunk. Their using the language of knowledge is noo proof that they posses it.” – Aristotle, The Nicomachean Ethics
Ifall du känner till alla fördelar med motion, men ändå lever ett stillasittande liv, är din kunskap alltså inte fulländad. Istället bör vi sträva efter kongruens mellan det vi vet och det vi gör.
Men det är lätt att intala sig själv att man inte behöver röra på sig, man kan klara sig ändå. Men hur kan man klara sig utan något som inte bara vår kropp behöver, utan även vår själ och hjärna? Svaret är enkelt; det kan man inte. Inte utan konsekvenser. Låt oss därför granska några vanliga ursäkter och se vad de egentligen avslöjar.
”Det finns ingen tid för träning.”
Tiden är densamma för oss alla, vad som skiljer våra dagar åt är prioriteringarna vi gör. Vi har alltid tid för det vi vill. Således innebär det här endast att träning inte är värd nog att prioritera, andra saker går före. Och absolut, vissa saker ska gå före, men det ironiska är att man med träning inte bara får mer energi att utföra sina åtaganden, man kan också få mer tid att förfoga över.
Va? Hur då? Jo, eftersom att kroppen utlöser naturliga endorfiner vid fysisk aktivitet som får en att må bättre under hela dygnet, vilket i sin tur ökar ens energi till att göra mer av det man vill. Inte nog med det, ens sömn kommer att förbättras som leder till minskad trötthet under dagen.
Även ens mentala styrka ökar genom träning. Rätt vad det är så kan man använda sina vakna timmar mycket bättre genom att göra och anstränga sig mer! Ironiskt bra, va?
”Träna har aldrig varit roligt, inte lagd åt det hållet.”
Få saker är viktigare än vanor för att bygga ett friskt liv. Och att inte tycka om träning är nära besläktat med att man endast inte har vant sig att tycka om träning. Allt vi gör registreras både i hjärnan och kroppen, och det vi gör regelbundet befäster sig kraftigare hos oss än det vi gör sällan. Vi skapar ett beteende som kroppen och hjärnan anpassas till, och lär sig att längta efter. Vare sig det gäller alkohol, skräpmat eller träning.
Att bryta destruktiva beteenden är därför väldigt svårt, eftersom vi måste omprogrammera oss själva till att inte vilja ha det vi lärt oss att sträva efter. Har vi således byggt ohälsosamma vanor tillräckligt länge kommer både hjärnan och kroppen att fortsätta försöka tvinga oss till att behålla dem, trots att de är skadliga. Men detta går att ändra.
Min erfarenhet säger mig att det tar runt en månad innan kroppen återanpassat sig och börjat omfamna en ny vana. Det viktiga är därför att inte ge upp den första tiden innan vanan etablerat sig, utan att fortsätta tills motståndet bli svagare och att det inte längre känns lika jobbigt.
Och det är här som det mest fascinerande börjar. För har du väl lyckats omprogrammera både din hjärna och din kropp till att dra åt ett genomtänkt håll, ja då finns det ingen gräns för vad du kan åstadkomma. Det finns inget tak som begränsar din potential. För din potential är faktiskt oändlig!
”Träning är överskattat och tråkigt. Jag mår bra ändå”
Ett sunt och friskt liv innebär inte ett tråkigt liv. Det innebär bara att man inte har yttre nöjen som sin primära lyckokälla, speciellt inte om de är dåliga för hälsan. För mig är det viktigt att leva ett så klarsynt liv som möjligt, och ifall jag inte tar hand om min kropp innebär det att jag struntar i en av de viktigaste delarna i att ha ett bra liv.
Den mänskliga kroppen är vår utgångspunkt, den är vårt tempel och vårt fordon. Det är inuti den som vårt inre väsen ska vistas under livets resa, och att då inte ta hand om sitt tillhåll gör att man inte tar hand om sig själv. Och i längden får man också sämre möjlighet att ta hand om människorna i sin omgivning.
Man skulle kunna säga att det är i respekt mot vår omvärld och av skyldighet till våra medmänniskor som vi måste ta hand om oss själva, och vår kropp. Är det någon uppgift vi har här på jorden så är det nog att göra oss så kapabla som möjligt till att kunna vara bra medmänniskor. Så vi kan därför säga att det är egoistiskt och ignorant att inte träna och att inte ta hand om sin kropp, inte tvärtom!
”Endast självcentrerade och utseendefixerade människor tar sig tid till att träna”
Det finns stereotyper för alla grupper, människor och aktiviteter, och vet ni vad de alla har gemensamt? Jo, att de alla är bristfälliga och i många fall felaktiga. Oavsett vilken grupp människor det gäller så går det aldrig att dra generella slutsatser över hur alla individer från den gruppen är. Varje individ är unik och har sina egna drag.
Vi lever i ett allt mer utseendefixerat samhälle, så det är klart att det finns många som tränar av den anledningen. Men det är långt ifrån alla. Och framförallt har fysisk aktivitet ett mycket djupare värde än att det påverkar vårt utseende. Träning kan förbättra vårt liv på alla nivåer, framförallt relationen vi har till oss själva och vårt inre känsloliv.
För mig är det inte utseendet som driver mig till att träna. Det som driver mig är hur det påverkar mig psykiskt, hur det får mig att må. Utseendet är en del i det hela då jag inte tror någon mår jättebra av att ha extra kilon på sig, men det är långt ifrån mitt huvudmål. Jag sover bättre, min hjärna klarnar upp, och jag upplever min omvärld på ett mer avslappnat sätt. Det är så mycket viktigare än utseendet.
Slutsatser
Skälen till att träna är nästan oändliga och med hjälp av vetenskap kan vi än tydligare förstå hur mycket det gynnar oss. Det viktigaste är inte vilken träningsform man ägnar sig åt, det viktiga är att man motionerar regelbundet. Detta eftersom att:
- Det stärker immunförsvaret
- Är bra för både hjärna och kropp.
- Minskar stress, ångest och depression.
- Aktiverar hjärnans naturliga endorfiner som är vår naturliga källa till lycka (istället för till exempel alkohol, materiell konsumtion och skräpmat).
- Genom att anstränga oss för vår kropp ökar vi vår ork till att leva våra liv. Och gör vi tillräckligt många saker rätt har vi ingen aning om hur bra vårt liv kan bli.
Jag började löpträna regelbundet för åtta år sedan. Än idag är det ett av mina absolut viktigaste beslut, men den första perioden var inte lätt. Varje springtur kändes som ett evighetslidande och jag tvivlade många gånger på att jag skulle orka fortsätta.
Men jag fortsatte och idag är jag väldigt tacksam att jag tog mig förbi den första fasen. Tar man sig väl förbi den börjar fördelarna slå ut nackdelarna, man börjar se hur ens liv sakta förändras och man börjar se på världen ur ett helt nytt perspektiv. Det är en fantastisk resa. En resa alla borde testa!
Utbildad språkvetare och journalist från Uppsala. Rapporterar om politik, samhällsutveckling och hälsa. Extra fokus på Grekland och Italien.
Bli först att kommentera